Ytterst vetenskapligt inlägg om min hosta

Jag lovade min kära Mohammed att uppdatera innan jag stack från Stockholm, och eftersom jag åker till Örebro imrn så är det sista chansen nu!

Men har jag något nytt att berätta? Nej. Ända sen jag kom hem från DC har jag varit sjuk. Så såvida ni inte vill veta detaljerna ur mina feberdrömmar, färgen på mitt snor och exakt hur ont jag har haft i halsen så har jag faktiskt inget intressant att berätta....

var på vårdcentralen idag och det måste ha varit mitt livs snabbaste läkarbesök. En titt ner i halsen - lyssna på lungorna - recept i handen. (Nej inte i handen förstås, allt är ju elektroniskt nu så receptet gick direkt till apoteket på mitt namn...)

Inne på apoteket hamnade mamma i en något hetsig diskussion om tillgänglighet med en apotekare innan vi kunde gå därifrån. (Heja mamma!)

Tidigare har jag tagit receptfri hostmedicin som smakar mint och är tunnflytande. Den går lätt att svälja men hjälper ju inte så mycket.
Den här nya däremot, är trögflytande och smakar.... vad ska jag använda för ord.... äckligt!
Mina snapskunskaper kommer väl till pass i den här situationen.....

Har dessutom ett barndomstrauma med hostmedicin... Eller inte trauma, men anledningen till att jag verkligen, verkligen avskyt lakrits, är att när jag var liten hade jag en hostmedicin som smakade laktrits. Och jag var sjuk mycket (inget nytt...) och hostade mycket och alltså - mycket hostmedicin. Resultatet är att jag tycker lakrits smakar hostmedicin.

Se där, det gick att fylla ett blogginlägg om hosta. Då vet vi det också.

Lite blandade bilder.


Jenny och jag framför Vita huset. Bush syntes inte till. Han hade väl viktigare saker för sig. Som att fälla dumma kommentarer och föra meningslösa krig.


Kj och jag i Djura förra sommaren. Ser vi inte så unga ut?


Malinorna! Någon fest förra sommaren.

Okej nu är det hostmedicindags! Godnatt alla.